I framtiden blir det vi som får guida
Solen strålar, det är klart och ett härligt höstväder. Jag kommer till Älvsjö lite tidigare än beräknat, så jag vandrar sakta längs de för mig okända kvarteren. Jag tittar på min handritade karta, kollektivhuset borde ligga här framme till höger. Det är en febril aktivitet i trädgården runt ett av husen. Någon klipper buskar, en annan krattar löv, några av barnen lastar löv i en skottkärra, jag tror jag kommit rätt. Då jag är i god tid tar jag en extra sväng runt huset och dess kvarter. En fin liten park ligger i närheten och där träffar jag på en kombis! Gemensamt vänder vi tillbaka mot kollektivhuset.
Prästgårdshagen kollektivhus i Älvsjö.
Vi går mot en entré och frågar om vi kommit till Prästgårdshagen, det hade vi. Vi blir varmt välkomnade och bestämmer oss för att gå till matsalen och invänta våra Kombosar. En efter en droppar in och vi börjar vår visning av de gemensamma lokalerna i köket. De berättar om matlagen, dess rutiner och att de är nöjda med storleken på köket. Matsalen ligger fint kopplad till en uteplats som i förlängningen finner en trädgård, så här skulle det vara fint att ha det i vårt hus säger någon. Det gamla rökrummet har blivit konverterat till ett filmvisningsrum för husets filmklubb. En av kombosarna provsitter de gamla biostolarna med ett leende på läpparna. Sedan fortsätter vår vandring ut till trädgården. Kollektivet har börjat förbereda en grill lunch medan vi fortsätter runt huset och tittar på innergården. Den är omtyckt av oss, känns som en bra plats för barnen att leka på.
Innergården är en bra plats för barnen att leka på.
In igen. De gemensamma lokalerna, snickeriet, lekrummet, gymmet och ateljén har glasade dörrar eller partier in till rummen. Denna arkitektoniska aspekt är mycket omtyckt av oss. Det känns välkomnande och inspirerande att se andra vara aktiva i de gemensamma rummen och man blir lockad att vara med!
Musikrum i källaren.
Vi beger oss upp i trapphusen och försöker förstå hur huset hänger ihop. Det finns små vardagsrum i anslutning till korridorerna som leder ut till lägenheterna. De återkommer på varje plan och är mer eller mindre använda. Ett av planen har ett biljardbord, ett annat soff-och läshörna. En del av oss tycker om rummen medan andra tycker de verkar lite mörka och ineffektiva. Diskussioner kring hur man egentligen gör med korridorer väcks till liv. Kan man minska dem? Och hur blir ett sådant hus upplagt för så många lägenheter som vi önskar? Det sista gemensamma rummet vi besöker är musikrummet som ligger i källaren. Här finns en mängd olika musikinstrument, trummor av olika slag, piano och syntar. Det verkar praktiskt att det ligger på lite distans från utrymmen som annars kanske skulle bli störda av ljudet…
Någon gång under den generösa rundvandringen har vi Kombosar blivit bjudna på lunch tillsammans med kollektivet ute i trädgården. Sojakorv, annan korv och grillad potatis. Det var gott och stärkande för oss då vi hade ytterligare ett hus att besöka. Gemensamt tar vi oss med kollektiva färdmedel mot Dunderbacken i Axelsberg.
Dunderbacken 50+ i Axelsberg.
I Dunderbacken möts vi av av prickaren Birgitta, vi hälsar och stiger in. Det är luftigt, ljust och det känns att det är nybyggt. Vi blir mottagna i vardagsrummet med fina bakverk, kaffe och te. Vi får lite information om huset och väntar på vår guidetur. Från vardagsrummet, till köket via matsalen. Matsalen känns stor och rymlig. Den fungerar som en passage mellan olika trapphus i byggnaden. En av de viktigare aspekterna i matsalen har varit akustiken. De klarröda stolarna är
Matsalen i Dunderbacken.
inte bara pigga för ögonen utan akustiskt bra. Vi tycker det känns som ett klokt val att ha arbetat med akustiken så väl och nämner att det är en viktig fråga i ett hus för alla åldrar. Köket är även det ljust och rymligt. Det är större än Prästgårdshagens och vi funderar kring storleken och hur man utformar köket på ett bra sätt. Vi ska nu besöka tre lägenheter, en etta och två tvåor varav den ena har en loggia (inglasat rum). Lägenheterna har balkong och känns fint planerade.
Vi har ytterligare några gemensamhetsutrymmen kvar och på vägen ner går vi förbi en tvättstuga. Tvättstugan ligger i ett hörn av byggnaden. Rummet har fin utsikt och ljuset strömmar in, inget kyffigt utrymme här inte, det verkar trevligt att tvätta här! Hobbyrum, snickeri/ateljé och gästlägenheterna kommer vi till här näst. De har flera gästrum som ligger i en lägenhet som det talas om att eventuellt konvertera till en uthyrningsbar lägenhet. Utrymmena tycks av några vara lite väl generösa för gästrumsanvändning.
Köket i Dunderbacken är ljust och rymligt.
Här slutar vår rundvandring. Vi samlar oss på en av sofforna och pratar lite innan vi beger oss hemåt. Vi tar tunnelbanan in mot centrum och pratet fortsätter medan den ena kombisen efter den andra droppar av. Jag åker själv vidare och tänker att; En dag i framtiden blir det vi som får guida andra runt på öppethusdag i vårt kommande hem.
Ellen, Susanna, Joanna, Niklas med 2 ungdomar, Laura, Elin
