Meny Stäng

Sida 2 av 3

Nu är planeringen igång

7 oktober 2015

Huset i bakgrunden på montaget planeras till höger när man kommer ut ur tunnelbanan i bakre uppgången från stan räknat.

Intill tunnelbanestationen Hägerstensåsen i Stockholms söderort planerar kollektivhusföreningarna Kombo och Framtiden tillsammans med Familjebostäder ett nytt kollektivhus. Ännu är inte detaljplanen spikad, men om den går igenom beräknas huset vara färdigt för inflyttning 2018-2019.

Läs mer

Familjebostäder backar

 

”Det är vi som inte får bo tillsammans, för att ni bestämt er för att överge målen för kommunens bostadsbyggande. Vi är två föreningar – Kombo och Framtiden – som består av ca 160 barn, ungdomar, föräldrar och äldre som vill bo tillsammans i ett hyreshus där vi också kan ha gemensamma aktiviteter och en matservering där vi regelbundet lagar mat åt varandra .”

Föreningarna Kombo och Framtiden har skrivit ett öppet brev till Familjebostäders styrelse, efter beskedet att de sannolikt inte kommer att bygga något kollektivhus. Läs hela brevet.

Bygger Stockholm kollektivhus?

Över 80 personer kom till utfrågningen av politikerna i Stockholm. De lämnade mötet något mer positiva än de var när de kom.

Fambos prio studentbostäder

Möte med Familjebostäder 130529:

Studentbostäder mer prioriterade!

Anja Norman, chef nyproduktion FB, Thomas Stadig, ekonomichef FB, Ingela Blomberg föreningen Framtiden, Susanna Renkert, Niklas Krantz, Mette Kjörstad, alla Kombo.

Läs mer

Nytt Huddingehus

Träff om ett nytt kollektivhus i Huddinge 4 juni 2013

Representanter från Kombo, Grégori Almonte och Elin Persson. (Elin antecknade)
Britt Björneke (V), Karin Olsson (V) och Olof Olsson (Mp) hälsade välkomna. Intentionen med mötet är att informera om kollektivhus, hitta en intresserad grupp av människor som kan bilda en ideell förening baserad i Huddinge, som aktivt kan samarbeta med dem för att skapa ett nytt kollektivhus. Tanken är att Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Huddinge ska lägga en motion till fullmäktige om att ett nytt kollektivhus borde byggas. Deras förhoppning är att motionen lättare blir bifallen om de kan visa på att det redan finns människor som vill bo i huset.

Dick-Urban Vestbro informerar om kollektivhusens läge idag. Han berättar att intresset för kollektivhusen har haft en liten uppgång igen.”Guldåldern” var under 80-talet då de flesta av kollektivhusen som finns idag byggdes. Under 90-talet en nedgång men under de senaste 10 åren har en liten uppgång skett och då främst för 40+ hus, för personer över 40 år utan hemmavarande barn. KollektivhusNU arbetar även internationellt för kollektivhusfrågan och har under de senaste åren varit på ett flertal konferenser. Samt att just nu byggs ett kollektivhus i Malmö för KiM (Kollektivhus i Malmö), ett hus för alla åldrar. Vikigt för att kollektivhus skall komma till stånd är att det finns någon eldsjäl hos Byggherren tror Dick-Urban och när man väl fått ett hus i bruk att det råder en ”Anda av Acceptans”.
Tuula Keihäs och Kerstin Eriksson berättar om hur det är att leva i Fullerstabacke. Tuula var med i intressegruppen som fanns för att skapa huset. Några av deras erfarenheter från huset är att det är bra om det finns några fler större lägenheter. De har brist på det i deras hus. I deras byggnad finns idag 26 lgh och på grund av att det varit för få stora lgh har några familjer tvingats flytta. De har haft ett fungerande matlag under alla år som huset varit i bruk och de beskriver matlagen som husets hjärta. De berättar att på sommaren när ingen matlagning sker så blir det även en annan typ av kollektivkänsla, annorlunda men också trevlig, men preferensen kändes som att de föredrog när matlagen är igång. Allmänna ytor de nämnde är kök, matsal, gästrum, snickis.
Politikerna tar vid och säger att de har tittat på fyra områden som potentiella platser för ett nytt kollektivhus i Huddinge: Storängen, Segeltorp, Vårbygård och Sätra Ängar.
Politikerna säger även att när det finns en ideell förening att referera till i Huddinge så kommer de att lägga in en motion till kommunfullmäktige. Under mötets gång samlades namn in och en email-lista påbörjades, den har ej skickats ut i skrivande stund.
Näravarande vid mötet förutom ovan nämnda politiker och Kombo. Föreningen Hållkollbo, allmänt intresserade personer från Huddinge varav en hade koppling till Hyresgästföreningen och en annan till Gröna studenter på Södertörns högskola.
Om man är intresserad av mer information eller sätta upp sig på email-listan om Huddinge kollektivets nya formande, kontakta: Karin Olsson, politisk sekreterare för Vänsterpartiet, karin.olsson@huddinge.se, 08-535 301 49.

Detta var inbjudan till träffen:
Tisdag 4 juni 19.00 i Kollektivhuset Fullersta Backe som ligger på Kyrkängsbacken 8 i Huddinge (helt när Huddinge centrum/Huddinge station).
Tanken är ju att Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Huddinge ska lägga en motion till fullmäktige här i kommunen om att ett nytt kollektivhus borde byggas. Vår förhoppning är att motionen lättare blir bifallen om vi kan visa på att det redan finns människor som vill bo i huset. Möjligen vore det allra bäst om man kan bilda en ideell förening för ändamålet.
Det är just detta som vi till exempel kommer prata om den 4 juni, och förstås samla in alla synpunkter och idéer.
Hoppas att du kan komma.
Anmäl om du kommer eller inte till Karin Olsson, politisk sekreterare för Vänsterpartiet, karin.olsson@huddinge.se, 08-535 301 49.
Många hälsningar
Marica Lindblad (Mp) och Britt Björneke (V)

Idemöte på ABF

Idémöte om politiskt seminarium om kollektivhus

Närvarande:

KOMBO: Jenny, Elin, Susanna, Cecilia, Anders, Karin

Tyresö Kollektivhusförening: Hjördis, Edward, Maria

HållkollBo: Margareta Mygg
Den 5 mars träffades representanter från de tre kollektivhusföreningarna KOMBO, Tyresö och HållkollBo för att diskutera eventuellt intresse av att samarrangera ett offentligt möte och seminarium med politiker om kollektivhusboende.

Bakgrunden till mötet och förslaget till ett politiskt seminarium är den upplevda bristen på medvetande om och intresse av kollektivhusboende bland både allmänheten, bostadsföretag och politiker.

Mål med ett offentligt möte:

·        Att göra byggandet av fler kollektivhus till en viktig bostadsfråga.
·        Att skapa en stark opinion för fler kollektivhus.

Idédiskussion:

Kollektivhusföreningarna vill bjuda in lämpliga politiker att tala på seminariet och att delta i panelsamtal om byggande av fler kollektivhus. Det diskuterades huruvida vi skall lyfta konkreta politiska frågor och om vi borde lämna fram konkreta förslag? Vi vill försöka få politikerna att koppla ihop byggandet av fler kollektivhus med en av sitt respektive partis kärnfråga.

Vi diskuterade de hinder som finns för byggandet av kollektivhus, framförallt problemet med höga priser och kortsiktigt ekonomiskt tänkande. Även att regelverket för passivhus och byggnormerna i viss utsträckning kan förhindra byggandet av kollektivhus.

Vi kom fram till att på det offentliga mötet är det viktigt att vi lyfter fram frågor som de berörda politikerna faktiskt kan påverka. D.v.s. att det planerade mötet inte är rätt forum för vidare diskussioner om huruvida det ekonomiska systemet vi har idag är bra eller dåligt.

Möjliga frågor vi önskar att politikerna besvarar på seminariet:

·        Hur anvisas marken? Kan vi omdefiniera hur marken anvisas för att inkludera andra värden än de ekonomiska t.ex. sociala och miljömässiga värden?
·        Skall det vara tvingande för kollektivhus att vara med i bostadsförmedlingen?

Programskiss:

Förslaget är att kollektivhusföreningarna tillsammans arrangerar ett offentligt möte och seminarium på ABF-huset i sep-okt 2013 – ett år före valet.

Kl 18:00-20:00 en vardagkväll då vi tror att vi har större chans att få dit de önskade politikerna en vardag än en helgdag.

  1. Allmän information om kollektivhus. Vad innebär det för individen att bo i kollektivhus? Vilka samhällsvärden har kollektivhusboende? Bl.a. Det är ett boende som är gynnsamt för kommunen då det avlastar hemtjänsten och annan samhällsservice.
  2. Politiker 1: Besvarar en i förväg ställd fråga om vilka hinder som idag finns för byggandet av fler kollektivhus och de lösningar de kan se på detta.
  3. Politiker 2:
  4. Fika med mingel och utställning om befintliga kollektivhus i Sverige. Föreningen KollektivhusNu har en utställning som vi skall be att få använda oss av.
  5. Politiker 3 (Hur många skall tala?)
  6. Panelsamtal: Inom vilka samhällsfrågor kan kollektivhusboende vara ett positivt bidrag? Vilken roll kan byggandet av fler kollektivhus ha i satsningar på hållbara städer?
  7. Avslut

Identifierade arbetsuppgifter:

·        Ta fram en lista på politiker vi vill ta kontakt med. Vilka politiker vill vi vända oss till? Stockholm? Kranskommuner?
·        Ta fram en programbeskrivning och bakgrundsmaterial för att använda när vi säljer in idén om seminariet till politiker m.fl.
·        Sätta upp ett nytt möte i maj för att arbeta vidare med förslaget, arbetsgruppen i KOMBO kommer med förslag på datum.

/Jenny Wanselius – KOMBO

Tullstugemötet

Medlemsmötet i Tullstugan

Mötet hölls på Tullstugan där Susanna från Kombo var med och lagade middag som några av oss åtnjöt innan själva mötet. Vi fick en presentation av Tullstugan från boende Dick Urban Vestbro (läs mer ingående nedan), som några av oss känner som Kollektivhus.nus ordförande. Han tipsade oss om att det aldrig är för tidigt att styra upp våra önskemål om hur livet i huset kan te sig tex. hur många matlag, om man föranmäler sig till middag osv. Den kultur vi skapar från början blir ofta långlivad enligt hans erfarenhet. Varpå Mette hakar på och tipsar om Färdknäppens hjälpreda som är en pärm med en massa matnyttig info. Vidare föreslog Dick-Urban att vi kan titta närmare på Familjebostäders standardavtal för nyinflyttade hyresgäster vilket eventuellt kan hjälpa oss i framtiden. Samt flaggade han för Kollektivhhus.Nus nästa årsmöte som kommer vara den 15e maj i Stolplyckan i Linköping.

Finns också som word-dokument.

121127 – studiebesök Tullstugan – 8st närvarande
Mötet hålls av Susanna, Elin antecknar

Susanna informerar om läget från Familjebostäder.
Familjebostäder har lämnat in en markanvisningsansökan på en tomt i Norra Djurgårdsstaden. Styrelsen tillsammans med Boföreningen Framtiden har försökt att få se ansökan som skrivits men inte lyckats ännu. Vi vet att Björn Jacobson, vår kontaktperson på FB, har träffat en person från MKB (byggföretag i Malmö) för att diskutera erfarenheter kring byggande och förvaltande av kollektivhus. Det här vill vi givetvis vet mer om! Kombos styrelse har haft möte med Framtidens styrelse om hur vi går vidare med samarbetet med Familjebostäder. Vi listade frågor som vi önskar svar på från FB kring nuvarande läget med bla. den utlovade kostnadskalkylen från FB om vad det kan komma att kosta med ett hus i Norra Djurgårdsstaden. Dessa frågor skulle tas upp på Framtidens medlemsmöte söndagen 25e november då Björn Jacobson var inbjuden, tyvärr hade han personliga förhinder med sjukdom inom familjen och kunde inte komma. Många frågor hänger alltså i luften och vi arbetar vidare med att få svar kring dessa. Ytterligare en viktig punkt som föreslogs mellan Framtidens styrelse och Kombos styrelse var att om vi inte får igång ett bättre samarbete med FB vid Framtidens nästa årsmöte (ungefär mars 2013) får vi överväga att återigen uppvakta andra byggherrar.

Rapporter

Miljögruppen informerar om sitt besök på ETC (läs mer på hemsidan http://kollektivhuskombo.se) och det senaste mötet med Tove Malmqvist, forskare på KTH. Tove forskar kring miljöstrategisk analys och informerade oss om miljöklassificeringssystemet Miljöbyggnad. Nästa möte är 11/12 med Per Liljehorn, mer info kring mötet kommer till miljögruppen via mail.

Ekonomi och förhandlingsgruppen informerar om sin verksamhet om det mycket intressanta mötet 26/10 på Sjöfarten om kooperativhyresrätt. Läs Mettes minnesanteckningar på hemsidan! Vidare sades att bra info att läsa om kooperativhyresrätt finns nu tillgängligt inom Kombo så att vi alla kan hålla oss informerade. (Mette har utskrifter) Beslut tages att ekonomi och förhandlingsgruppen tillfälligt skiftar fokus och kommer att fokusera på att hitta ekonomiskt bra lösningar vad gäller material för huset, pressa priserna gruppen. Gruppen uppmanas även att ansluta till miljögruppens möte den 11/12. Nästa möte med ekonomigruppen blir vt 2013.

Olika miljöklassningar

Senast uppdaterad söndag, 02 december 2012 19:41 Skriven av Kerstin Frimodig

Vårt guldhus

Möte med Tove, forskare på KTH miljöanalys, som jobbar med att ta fram bedömningar för gröna hus, dvs vad som krävs för att hus är miljövänligt.

Det fanns sedan tidigare ett miljöbedömningsverktyg som heter Ekoeffekt men det var väldigt komplicerat och byggde på livcykelanalyser.

Breeam; var det det första  klassificeringsverktyget som utvecklades, kommer från England och har ca 60-70 olika indikatorer.

Leed, ett klassificeringssystem från USA som också är välkänt.

Svanenmärkta hus, det är en  nordisk märkning som inte har används så mycket. Fokuserar på materialval.

Miljöbyggnadsverktyget är  namnet på det klassningsverktyg som Tove arbetar med nu och som skiljer sig en hel från dessa system. Det utgår från vad som är viktigt ur miljöaspekt i Sverige. Hus som ska få högsta klass, guld, måste vara bäst på allt.

Miljöbyggnadssystemet utvecklades efter Byggabodialogen 2001 som var ett initiativ från regeringen om hur man skulle kunna jobba tillsammans för att främja grönt byggande genom att utveckla ett system för att kunna klassificera  befintliga byggnader i en grön skala.

Totalt ingår 16  indikatorer. Exempel på olika indikatorer är

  • Energieffektivitet för det färdiga huset (hur mycket man köper)
  • Energislag, vad är det för miljöpåverkan som hänger samman med produktionen av den energi som huset förbrukar.
  • Olika indikatorer kopplade till innemiljö, bland annat till luft (ventilation, radon, trafikföroreningar), ljud, termiskt  klimat, materialval ( 2 indikatorer; att man inte bygger in material som innehåller utfasningsämnen och att  dokumenterar vilka ämnen man byggt in kopplat till byggvarubedömningens klassning av material), fuktsäkerhet.

Byggvarubedömningen användes alltså i Miljöbyggnad. En viktig aspekt som inte finns med i Miljöbyggnad är hur materialen har producerats, något som man kommer att jobba mer med.  Det verkar som att alla hus som byggs mer eller mindre följer byggvarubedömningen, alltså att de väljer miljövänliga material. Men bara för att man väljer miljövänliga material betyder inte att man bygger ekologiskt, de som bygger ekohus har andra principer, men vilka beröringspunkter och skillnader som finns är oklart.

Inte heller är frågan om förnybar el eller passivhus kommit med i Miljöbyggnad ännu.

Det är fortfarande få hus som har klassificerats genom Miljöbyggnad men det har slagit igenom vid nyproduktion. Många känner till miljöbyggnad så därför innebär det inte att projektet blir så mycket dyrare om man väljer det.

Vi borde kunna kräva att vårt hus är Guld . Tove vet bland annat att det finns ett hus i Göteborg, Hamnhuset, som är det.   Det finns en listaSweden Greenbuilding council, med olika andra certifierade hus.

Egen el med ETC

Senast uppdaterad söndag, 28 oktober 2012 23:00 Skriven av Kerstin och Niklas

Miljögruppens besök på Egen EL.

Miljögruppen träffar Johan Ehrenberg på ETC Egen el.

Möte på Egen El/ETC:s kontor. Vi var ca 8 stycken från Kombo som medverkade.

Trevligt möte med prat om mycket olika grejer. Johan var mycket kunnig om inte bara olika sätt att producera el utan även om miljövänligt byggande. Viktigaste lärdomen från mötet är att det är solpaneler/solceller vi vill satsa på ifall vi ska producera vår egen el. De försök med vindkraftverk på tag som genonförts har inte varit framgångsrika, det går inte att bygga så att det inte blir vibrationer i huskroppen. Däremot går det att bygga vindkraft på egna stolpar, i Kina finns det exempel på hur de byggt vindkraftverk ovanpå lyktstolpar, men det skulle krävas väldig många vindkraftverk för att få fram samma mängd el som man kan få via solcellerna.

Viktigt att tänka på var också att inte ha egen elmätare från elbolaget då det kostar mycket att läsa av, elbolagen tar ca 200 kronor per proppskåp, vilket gör att man kan spara ca 10 000 kr i månaden på att bara ha en mätare från elbolaget. Istället kan man köpa egna elmätare så att man kan ha lite koll på hur mycket man förbrukar själv. Johan tror att mycket kring hur elbolagen fakturerar kan förändras i framtiden, bland annat tror han att det snart kommer att bli möjligt med kvittning, dvs att man kvittar det man producerar mot sådant man köper, istället för att köpa och sälja vilket är kostsammare.

Det gäller också att fundera på vilken typ av uppvärmning vi vill ha i huset. Lättaste, och rätt så miljövänliga alternativet, är att ha fjärrvärme. Andra alternativ, är bergvärme, som inte alltid fungerar så bra, och markvärme, som fungerar bättre. Man kan också ha kaminer, tex pyrolyskaminer med cirkulerande vattenkanaler.

Johan var också skeptisk mot passivhus som ofta byggs med mycket plastmaterial. Bättre att bygga hus i trä, som isolerar bra. Johan var osäker på om det fanns några flerfamiljspassivhus i trä i Sverige, jag trodde att det i alla fall finns ett i Kalmar, som jag ska kolla närmare på.

Mötet var mycket intressant och vi hoppas på att Familjebostäder kan vara intresserade av att ta in Johan som energikonsult vid byggandet vid huset så att allt blir rätt från början.

Kooperativ hyresrätt

Senast uppdaterad tisdag, 23 oktober 2012 14:11 Skriven av Mette Kjörstad

Minnesanteckningar:

Möte på Sjöfarten om kooperativ hyresrätt 121016

 

Eva Norrby, Sjöfarten

Annika Johansson, Sockenstugan

Ingela Blomberg, föreningen Framtiden

Martin Limbäck Kombo

Lilia Kalmér Kombo

Mette Kjörstad Kombo

Först fanns Jordabalken.

Sedan kom lagen om Bostadsrätter och Hyreslagen. I takt med att frågan om boendedemokrati/boinflytande ökade under 60- 70 och 80 talet, började arbetet med att skapa ett mellanting/brygga mellan det helt egna ägandet och icke-ägandet i hyresrätten, i syfte att öka engagemang och delaktighet hos de boende. Den kooperativa hyresrätten (t ex SKB och den ursprungliga HSB) är faktiskt äldre än vår nuvarande ”vanliga” hyresrätt.

I samband med att Lagen om kooperativ hyresrätt antogs 2002, fick Familjebostäder i uppdrag att verka för att bygga kooperativa hyresrätter. Intressegemenskaper bedömdes vara en bra grupp att ha i denna upplåtelseform, och därför har Sjöfarten och Dunderbacken fått denna form.

Skillnaden mellan ”vanlig” hyresrätt och kooperativ hyresrätt är att i den vanliga hyresrätten kan hyresgästerna bara påverka sin hyra marginellt, medan i den kooperativa hyresrätten har man möjligheter att genom eget arbete få ner hyran.

Man kan säga att: Ju mer föreningen åtar sig själv att göra på ideell basis, ju lägre hyreskostnad behöver man ta ut.

Detta kräver att man

  1. har kompetenser (juridik, ekonomi, teknisk, praktiskt händiga) inom föreningen/bland de boende
  2. att dessa personer har tid att ägna sig åt det ideella arbetet.

Den kooperativa boendeformen bygger på att hyresgästerna tar ett aktivt ansvar för sitt boende, i vilken grad är upp till föreningen i fråga.

Färdknäppen, Sockenstugan, Sjöfarten och Dunderbacken har t ex tagit på sig ansvar för trappstädning och städning av de allmänna utrymmena och skötsel av trädgård – för vilket husen får pengar tillbaka av Familjebostäder. I samtliga dessa hus går pengarna till husens förening, alltså inte tillbaka till de enskilda hyresgästerna.

I en kooperativ boendeform är det husets förening som hyr av fastighetsägaren – inte den enskilde hyresgästen. Den enskilde hyresgästen är medlem i, och hyr av föreningen.

Det innebär att det är föreningen som ansvarar för att hyran för hela fastighetens alla lägenheter och lokaler betalas in till fastighetsägaren – så kallat blockhyra.

Det innebär att om en lägenhet/lokal står tom så får föreningen stå för kostnaden. Det innebär också att föreningen själv beslutar om vilka som får flytta in, alltså att man inte behöver ta in bostadssökande från bostadskön ifall man har en egen kö av sökande.

Storleken på den totala blockhyran som ska betalas till Familjebostäder bygger på bruksvärdeshyressättningen, som avgörs i förhandlingar mellan fastighetsägarna/allmännyttan och Hyresgästföreningen.

Blockhyran för föreningen avgörs i förhandling mellan föreningen och fastighetsägaren, beroende på vilka ansvarsområden föreningen är beredd att ta på sig.

Fördelningen/kostnaden för hyran för de enskilda lägenheterna kan föreningen besluta om inom sig. Det kan finnas olika modeller för den beräkningen, Sjöfarten har tagit Familjebostäders fördelningsprincip/”norm” per m2 i sina hyror, Dunderbacken har visst ändrat i sina hyror, det handlar om relationen i hyra mellan olika lägenheter i huset som inte den av hyresgästföreningen och Familjebostäder överenskomna fördelningen tagit hänsyn till.Man måste också komma överens i avtalet med Familjebostäder om hur blockhyran till Familjebostäder ska regleras över tid.

Huruvida Familjebostäder har något ”tak” på kostnader per m2 vid nybygge (som vi har hört att Huddinges bostads bolag Huge har, är oklart, vi kan fråga om det).

Om föreningens medlemmar/hyresgästerna beslutar att förhandla bort det inre underhållet (för närvarande hos Familjebostäder: ommålning och tapetsering i lägenheter efter 12 år, byte av vitvaror efter 17 år), så kommer man ner i blockhyra- och måste stå för det inre underhållet själv som enskild hyresgäst.[1]Skötsel av de gemensamma utrymmena ligger också på hyresgästerna.

Vad ingår i blockhyran- d.v.s.: vad måste man betala för?

  • Byggkostnader
  • Fastighetsägarens administrativa kostnader pga. ”ägarskapet”
  • Värme
  • Vatten
  • Den gemensamma elen- dvs el i allmänna utrymmen dvs. källare, trapphus och tvättstuga. Elkostnaden för de gemensamma utrymmen som de boende delar på hyreskostnaden för, betalas på ett särskilt abonnemang precis som den egna elen i den egna lägenheten.
  • Sophämtning
  • Snöskottning/skotta tak på vintern
  • Säkerhet så som brandskydd i de allmänna utrymmena
  • inbrottskydd..? nyckelsystem?

Annika J sa att vi, som kollektivhus, borde hålla koll på att inte ha samma norm/schablon beräkningar för vatten och värme som Familjebostäder har i sitt övriga bestånd, eftersom t ex den gemensamma maten gör att man använder mindre el totalt än om alla hushåll hade gjort mat i egna lägenheter – och i 40+ husen som Färdknäppen, Sjöfarten, Sockenstugan, Dunderbacken så används mindre vatten av äldre människor än t ex vad som går åt i en barnfamilj.

Annat som föreningen kan påverka kostnader för genom att i förhandlingen inte ta samma schablonkostnad som Familjebostäder beräknar för hela sitt bestånd:

  • Sophantering (t ex att kollektivhuset har mindre sopor än ett annat hus med lika många lägenheter)
  • Gemensamma elen (tvättstuga på nätterna när elpriset är lågt?[2])
  • Vattenförbrukning

Till avtal om blockhyran ska det också vara bilagor om

  • vilka ytor som ingår i blockhyran – och vilka som inte ingår. Till blockhyresavtalet biläggs ritningar som noga anger vilka ytor som är allmänna resp. gemensamma, där framgår också den tomtmark som föreningen ansvarar för.
  • vem som ansvarar för skötsel av ytorna
  • en teknisk gränsdragningslista
  • en administrativ gränsdragningslista
  • förvaltningsansvar

Föreningen kommer att ha ett förvaltningsavtal med Familjebostäder, ett bindande dokument mellan parterna som reglerar vilka områden respektive part ansvarar för. Hur omfattande det ska vara förhandlar man om.

Föreningen har tillsynsansvar i fastigheten, d.v.s. hålla koll på hur det står till och meddela Familjebostäder om/när något behöver åtgärdas. Sjöfarten använder sig av Familjebostäders felanmälan t ex.

Man kan utöka/minska föreningens ansvarsområden, men då måste avtalen omförhandlas – därför gäller det att se noga på hur länge avtalen ska löpa på.

Administrationen av hyran och annan ekonomi sköts av föreningen om den inte väljer att lägga ut den på extern ekonom/administratör. Sjöfarten t ex har en administrativ grupp som sköter hyror, blockhyresavtalet och gränsdragningslistan.

Då Sjöfarten stod klart, var 20 lägenheter inte fyllda. Familjebostäder hjälpte till med att hitta hyresgäster genom sin kö. All de som kom den vägen var inte så intresserade av det kollektiva, de ville ha en bostad bara.

För den kooperativa föreningen är det viktigt att till hyresavtalet ha klara regler och process för vad som gäller när en medlem inte uppfyller sina skyldigheter gentemot föreningen, så att man har rutiner för att säga upp folk/få dem att flytta. Annika: SABO: s jurister menar att Lagen om Kooperativ hyresrätt är tydlig att det bygger på gemensamt arbete – och att föreningen ska ha möjlighet att säga upp de som inte bidrar. I boken om Kooperativ hyresrätt utgiven av SABO står det om förverkande av hyresrätt, viktigt att sätta sig in och formulera stadgarna kring. Ändamålsparagrafen för vår blivande ekonomiska förening är viktig!

Förslag från Mette:

Fråga Familjebostäder om Kombo, som ”kollektivhus med miljöprofil”, kan vara test för innovativa miljölösningar – dvs vara t ex forskningsobjekt eller ”testkaniner” (för KTH? Familjebostäder? Stockholms stad? andra instanser?), där Kombo kan pröva och utvärdera nya lösningar etc.

Det kunde vara intressant och värdefullt, även i pengar räknat, att ha Kombo som ”case” – och även bidra till publicitet och reklam för Familjebostäder. Det kanske kan finnas medel att söka för detta, eller sponsring av andra bolag som vill testa sina produkter/ idéer (One Tonne Life huset är ett exempel på detta) – och Kombos förening som testar och utvärderar kan/borde få ersättning för detta.

Om Familjebostäder ville se kollektivets ”miljöhus” som en investering i sin egen utveckling, och inte bara som ett hyreshus, så kunde vi ha ett avtal om fortsatt miljöutveckling, även när huset står ”klart”.

 

[1] Hemförsäkring för hyresgäster i kooperativ hyresrätt är ett kapitel vi bör titta på- vi faller mellan några stolar där tror jag/mette

[2] Pax för att inte bo intill tvättstugan!/mette

© 2017 Kombo. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.