Meny Stäng

Sida 3 av 4

Olika miljöklassningar

Senast uppdaterad söndag, 02 december 2012 19:41 Skriven av Kerstin Frimodig

Vårt guldhus

Möte med Tove, forskare på KTH miljöanalys, som jobbar med att ta fram bedömningar för gröna hus, dvs vad som krävs för att hus är miljövänligt.

Det fanns sedan tidigare ett miljöbedömningsverktyg som heter Ekoeffekt men det var väldigt komplicerat och byggde på livcykelanalyser.

Breeam; var det det första  klassificeringsverktyget som utvecklades, kommer från England och har ca 60-70 olika indikatorer.

Leed, ett klassificeringssystem från USA som också är välkänt.

Svanenmärkta hus, det är en  nordisk märkning som inte har används så mycket. Fokuserar på materialval.

Miljöbyggnadsverktyget är  namnet på det klassningsverktyg som Tove arbetar med nu och som skiljer sig en hel från dessa system. Det utgår från vad som är viktigt ur miljöaspekt i Sverige. Hus som ska få högsta klass, guld, måste vara bäst på allt.

Miljöbyggnadssystemet utvecklades efter Byggabodialogen 2001 som var ett initiativ från regeringen om hur man skulle kunna jobba tillsammans för att främja grönt byggande genom att utveckla ett system för att kunna klassificera  befintliga byggnader i en grön skala.

Totalt ingår 16  indikatorer. Exempel på olika indikatorer är

  • Energieffektivitet för det färdiga huset (hur mycket man köper)
  • Energislag, vad är det för miljöpåverkan som hänger samman med produktionen av den energi som huset förbrukar.
  • Olika indikatorer kopplade till innemiljö, bland annat till luft (ventilation, radon, trafikföroreningar), ljud, termiskt  klimat, materialval ( 2 indikatorer; att man inte bygger in material som innehåller utfasningsämnen och att  dokumenterar vilka ämnen man byggt in kopplat till byggvarubedömningens klassning av material), fuktsäkerhet.

Byggvarubedömningen användes alltså i Miljöbyggnad. En viktig aspekt som inte finns med i Miljöbyggnad är hur materialen har producerats, något som man kommer att jobba mer med.  Det verkar som att alla hus som byggs mer eller mindre följer byggvarubedömningen, alltså att de väljer miljövänliga material. Men bara för att man väljer miljövänliga material betyder inte att man bygger ekologiskt, de som bygger ekohus har andra principer, men vilka beröringspunkter och skillnader som finns är oklart.

Inte heller är frågan om förnybar el eller passivhus kommit med i Miljöbyggnad ännu.

Det är fortfarande få hus som har klassificerats genom Miljöbyggnad men det har slagit igenom vid nyproduktion. Många känner till miljöbyggnad så därför innebär det inte att projektet blir så mycket dyrare om man väljer det.

Vi borde kunna kräva att vårt hus är Guld . Tove vet bland annat att det finns ett hus i Göteborg, Hamnhuset, som är det.   Det finns en listaSweden Greenbuilding council, med olika andra certifierade hus.

Egen el med ETC

Senast uppdaterad söndag, 28 oktober 2012 23:00 Skriven av Kerstin och Niklas

Miljögruppens besök på Egen EL.

Miljögruppen träffar Johan Ehrenberg på ETC Egen el.

Möte på Egen El/ETC:s kontor. Vi var ca 8 stycken från Kombo som medverkade.

Trevligt möte med prat om mycket olika grejer. Johan var mycket kunnig om inte bara olika sätt att producera el utan även om miljövänligt byggande. Viktigaste lärdomen från mötet är att det är solpaneler/solceller vi vill satsa på ifall vi ska producera vår egen el. De försök med vindkraftverk på tag som genonförts har inte varit framgångsrika, det går inte att bygga så att det inte blir vibrationer i huskroppen. Däremot går det att bygga vindkraft på egna stolpar, i Kina finns det exempel på hur de byggt vindkraftverk ovanpå lyktstolpar, men det skulle krävas väldig många vindkraftverk för att få fram samma mängd el som man kan få via solcellerna.

Viktigt att tänka på var också att inte ha egen elmätare från elbolaget då det kostar mycket att läsa av, elbolagen tar ca 200 kronor per proppskåp, vilket gör att man kan spara ca 10 000 kr i månaden på att bara ha en mätare från elbolaget. Istället kan man köpa egna elmätare så att man kan ha lite koll på hur mycket man förbrukar själv. Johan tror att mycket kring hur elbolagen fakturerar kan förändras i framtiden, bland annat tror han att det snart kommer att bli möjligt med kvittning, dvs att man kvittar det man producerar mot sådant man köper, istället för att köpa och sälja vilket är kostsammare.

Det gäller också att fundera på vilken typ av uppvärmning vi vill ha i huset. Lättaste, och rätt så miljövänliga alternativet, är att ha fjärrvärme. Andra alternativ, är bergvärme, som inte alltid fungerar så bra, och markvärme, som fungerar bättre. Man kan också ha kaminer, tex pyrolyskaminer med cirkulerande vattenkanaler.

Johan var också skeptisk mot passivhus som ofta byggs med mycket plastmaterial. Bättre att bygga hus i trä, som isolerar bra. Johan var osäker på om det fanns några flerfamiljspassivhus i trä i Sverige, jag trodde att det i alla fall finns ett i Kalmar, som jag ska kolla närmare på.

Mötet var mycket intressant och vi hoppas på att Familjebostäder kan vara intresserade av att ta in Johan som energikonsult vid byggandet vid huset så att allt blir rätt från början.

Kooperativ hyresrätt

Senast uppdaterad tisdag, 23 oktober 2012 14:11 Skriven av Mette Kjörstad

Minnesanteckningar:

Möte på Sjöfarten om kooperativ hyresrätt 121016

 

Eva Norrby, Sjöfarten

Annika Johansson, Sockenstugan

Ingela Blomberg, föreningen Framtiden

Martin Limbäck Kombo

Lilia Kalmér Kombo

Mette Kjörstad Kombo

Först fanns Jordabalken.

Sedan kom lagen om Bostadsrätter och Hyreslagen. I takt med att frågan om boendedemokrati/boinflytande ökade under 60- 70 och 80 talet, började arbetet med att skapa ett mellanting/brygga mellan det helt egna ägandet och icke-ägandet i hyresrätten, i syfte att öka engagemang och delaktighet hos de boende. Den kooperativa hyresrätten (t ex SKB och den ursprungliga HSB) är faktiskt äldre än vår nuvarande ”vanliga” hyresrätt.

I samband med att Lagen om kooperativ hyresrätt antogs 2002, fick Familjebostäder i uppdrag att verka för att bygga kooperativa hyresrätter. Intressegemenskaper bedömdes vara en bra grupp att ha i denna upplåtelseform, och därför har Sjöfarten och Dunderbacken fått denna form.

Skillnaden mellan ”vanlig” hyresrätt och kooperativ hyresrätt är att i den vanliga hyresrätten kan hyresgästerna bara påverka sin hyra marginellt, medan i den kooperativa hyresrätten har man möjligheter att genom eget arbete få ner hyran.

Man kan säga att: Ju mer föreningen åtar sig själv att göra på ideell basis, ju lägre hyreskostnad behöver man ta ut.

Detta kräver att man

  1. har kompetenser (juridik, ekonomi, teknisk, praktiskt händiga) inom föreningen/bland de boende
  2. att dessa personer har tid att ägna sig åt det ideella arbetet.

Den kooperativa boendeformen bygger på att hyresgästerna tar ett aktivt ansvar för sitt boende, i vilken grad är upp till föreningen i fråga.

Färdknäppen, Sockenstugan, Sjöfarten och Dunderbacken har t ex tagit på sig ansvar för trappstädning och städning av de allmänna utrymmena och skötsel av trädgård – för vilket husen får pengar tillbaka av Familjebostäder. I samtliga dessa hus går pengarna till husens förening, alltså inte tillbaka till de enskilda hyresgästerna.

I en kooperativ boendeform är det husets förening som hyr av fastighetsägaren – inte den enskilde hyresgästen. Den enskilde hyresgästen är medlem i, och hyr av föreningen.

Det innebär att det är föreningen som ansvarar för att hyran för hela fastighetens alla lägenheter och lokaler betalas in till fastighetsägaren – så kallat blockhyra.

Det innebär att om en lägenhet/lokal står tom så får föreningen stå för kostnaden. Det innebär också att föreningen själv beslutar om vilka som får flytta in, alltså att man inte behöver ta in bostadssökande från bostadskön ifall man har en egen kö av sökande.

Storleken på den totala blockhyran som ska betalas till Familjebostäder bygger på bruksvärdeshyressättningen, som avgörs i förhandlingar mellan fastighetsägarna/allmännyttan och Hyresgästföreningen.

Blockhyran för föreningen avgörs i förhandling mellan föreningen och fastighetsägaren, beroende på vilka ansvarsområden föreningen är beredd att ta på sig.

Fördelningen/kostnaden för hyran för de enskilda lägenheterna kan föreningen besluta om inom sig. Det kan finnas olika modeller för den beräkningen, Sjöfarten har tagit Familjebostäders fördelningsprincip/”norm” per m2 i sina hyror, Dunderbacken har visst ändrat i sina hyror, det handlar om relationen i hyra mellan olika lägenheter i huset som inte den av hyresgästföreningen och Familjebostäder överenskomna fördelningen tagit hänsyn till.Man måste också komma överens i avtalet med Familjebostäder om hur blockhyran till Familjebostäder ska regleras över tid.

Huruvida Familjebostäder har något ”tak” på kostnader per m2 vid nybygge (som vi har hört att Huddinges bostads bolag Huge har, är oklart, vi kan fråga om det).

Om föreningens medlemmar/hyresgästerna beslutar att förhandla bort det inre underhållet (för närvarande hos Familjebostäder: ommålning och tapetsering i lägenheter efter 12 år, byte av vitvaror efter 17 år), så kommer man ner i blockhyra- och måste stå för det inre underhållet själv som enskild hyresgäst.[1]Skötsel av de gemensamma utrymmena ligger också på hyresgästerna.

Vad ingår i blockhyran- d.v.s.: vad måste man betala för?

  • Byggkostnader
  • Fastighetsägarens administrativa kostnader pga. ”ägarskapet”
  • Värme
  • Vatten
  • Den gemensamma elen- dvs el i allmänna utrymmen dvs. källare, trapphus och tvättstuga. Elkostnaden för de gemensamma utrymmen som de boende delar på hyreskostnaden för, betalas på ett särskilt abonnemang precis som den egna elen i den egna lägenheten.
  • Sophämtning
  • Snöskottning/skotta tak på vintern
  • Säkerhet så som brandskydd i de allmänna utrymmena
  • inbrottskydd..? nyckelsystem?

Annika J sa att vi, som kollektivhus, borde hålla koll på att inte ha samma norm/schablon beräkningar för vatten och värme som Familjebostäder har i sitt övriga bestånd, eftersom t ex den gemensamma maten gör att man använder mindre el totalt än om alla hushåll hade gjort mat i egna lägenheter – och i 40+ husen som Färdknäppen, Sjöfarten, Sockenstugan, Dunderbacken så används mindre vatten av äldre människor än t ex vad som går åt i en barnfamilj.

Annat som föreningen kan påverka kostnader för genom att i förhandlingen inte ta samma schablonkostnad som Familjebostäder beräknar för hela sitt bestånd:

  • Sophantering (t ex att kollektivhuset har mindre sopor än ett annat hus med lika många lägenheter)
  • Gemensamma elen (tvättstuga på nätterna när elpriset är lågt?[2])
  • Vattenförbrukning

Till avtal om blockhyran ska det också vara bilagor om

  • vilka ytor som ingår i blockhyran – och vilka som inte ingår. Till blockhyresavtalet biläggs ritningar som noga anger vilka ytor som är allmänna resp. gemensamma, där framgår också den tomtmark som föreningen ansvarar för.
  • vem som ansvarar för skötsel av ytorna
  • en teknisk gränsdragningslista
  • en administrativ gränsdragningslista
  • förvaltningsansvar

Föreningen kommer att ha ett förvaltningsavtal med Familjebostäder, ett bindande dokument mellan parterna som reglerar vilka områden respektive part ansvarar för. Hur omfattande det ska vara förhandlar man om.

Föreningen har tillsynsansvar i fastigheten, d.v.s. hålla koll på hur det står till och meddela Familjebostäder om/när något behöver åtgärdas. Sjöfarten använder sig av Familjebostäders felanmälan t ex.

Man kan utöka/minska föreningens ansvarsområden, men då måste avtalen omförhandlas – därför gäller det att se noga på hur länge avtalen ska löpa på.

Administrationen av hyran och annan ekonomi sköts av föreningen om den inte väljer att lägga ut den på extern ekonom/administratör. Sjöfarten t ex har en administrativ grupp som sköter hyror, blockhyresavtalet och gränsdragningslistan.

Då Sjöfarten stod klart, var 20 lägenheter inte fyllda. Familjebostäder hjälpte till med att hitta hyresgäster genom sin kö. All de som kom den vägen var inte så intresserade av det kollektiva, de ville ha en bostad bara.

För den kooperativa föreningen är det viktigt att till hyresavtalet ha klara regler och process för vad som gäller när en medlem inte uppfyller sina skyldigheter gentemot föreningen, så att man har rutiner för att säga upp folk/få dem att flytta. Annika: SABO: s jurister menar att Lagen om Kooperativ hyresrätt är tydlig att det bygger på gemensamt arbete – och att föreningen ska ha möjlighet att säga upp de som inte bidrar. I boken om Kooperativ hyresrätt utgiven av SABO står det om förverkande av hyresrätt, viktigt att sätta sig in och formulera stadgarna kring. Ändamålsparagrafen för vår blivande ekonomiska förening är viktig!

Förslag från Mette:

Fråga Familjebostäder om Kombo, som ”kollektivhus med miljöprofil”, kan vara test för innovativa miljölösningar – dvs vara t ex forskningsobjekt eller ”testkaniner” (för KTH? Familjebostäder? Stockholms stad? andra instanser?), där Kombo kan pröva och utvärdera nya lösningar etc.

Det kunde vara intressant och värdefullt, även i pengar räknat, att ha Kombo som ”case” – och även bidra till publicitet och reklam för Familjebostäder. Det kanske kan finnas medel att söka för detta, eller sponsring av andra bolag som vill testa sina produkter/ idéer (One Tonne Life huset är ett exempel på detta) – och Kombos förening som testar och utvärderar kan/borde få ersättning för detta.

Om Familjebostäder ville se kollektivets ”miljöhus” som en investering i sin egen utveckling, och inte bara som ett hyreshus, så kunde vi ha ett avtal om fortsatt miljöutveckling, även när huset står ”klart”.

 

[1] Hemförsäkring för hyresgäster i kooperativ hyresrätt är ett kapitel vi bör titta på- vi faller mellan några stolar där tror jag/mette

[2] Pax för att inte bo intill tvättstugan!/mette

Kombo besöker Sockenstugan

Öppet Hus – Sockenstugan Kärrtorp – 121006

Sockenstugan. Foto: Elin Persson

Vi fick besöka tre lägenheter, en etta, en tvåa och en trea (ettan – se ritning nedan). Vissa av lägenheterna har balkong och på varje våningsplan finns en så kallad våningsbalkong. Vi fick veta att lägenheterna har många olika utseenden, främst beroende på att de är ombyggda lägenheter samt att de boende hade chans att påverka sina lägenheter när de flyttade in. Lägenheterna varierar i storlek mellan 31-72m2 och hyran mellan 4400-8000kr/månad. Till varje lägenhet finns ett vinds- samt källarförråd.

Sammanfattningsvis var intrycket av Sockenstugan positivt, dock tyckte några att det var för mycket biytor och korridorer samt att lägenhetskorridorerna var mörka. Av de gemensamma ytorna uppskattades generellt matsalen och dess koppling till trädgården väldigt mycket. De båda rummen hade fina kvaliteter var för sig, matsalen ljus och fin med anslutning till vardagsrummet samt utsikt mot trädgården. Trädgården är stor och omringad av själva Sockenstugan och var både vacker (med blommor och träd) samt nyttig med flera odlingslotter. Lägenheterna vi besökte upplevdes som positiva samt delgavs vi att det var stor variation på lägenheterna genomgående i huset.

Tack till Ingrid Eckerman som visades oss runt!

Miljöhus på norra Djurgården

Barnvagnar, rullatorer och vindsnurror

– Nu startar vi processen för ett kollektivhus med miljöprofil, sa Familjebostäders VD Magdalena Bosson när delar ut styrelsen för Framtiden och Kombo mötte henne och Björn Jacobsson.

Kombos och Framtidens medlemmar kommer att diskutera detta på medlemsmöte på Fenix den 4 september kl 19.00.

Möte med familjebostäder 21 augusti 2012

Familjebostäders tanke är att söka en ny markanvisning i etapp 2 eller 3 i Norra Djurgårsstaden för det nya kollektivhuset. Det innebär också att kollektivhusföreningarna kan komma in på ett tidigt stadium i planeringen. Anvisningen kan komma under hösten eller våren och sen är det ett antal år innan huset är klart för inflyttning.
Familjebostäder vill därför ganska omgående gå in med en ansökan om markanvisning. Björn Jacobsson fick i uppgift att ta fram en struktur för hur vårt samarbete ska se ut.
Det första är att hitta vilka ingångsvärden vi ska ha för projektet. Ett sånt kan vara byggkostnaderna, som var det lilla frågetecken Kombo hade för att bygga kollektivhuset i anslutning till innerstaden.
Det innebär ju innerstadshyror, men även alternativet: ett nybygge i en förort, betyder höga hyror. Möjligheten att hålla ner kostnaderna kanske kan vara att hålla nere lägenhetsytorna istället. Detta är sånt som behöver diskuteras vidare.
Att Familjebostäder bygger hyreshus ligger i företagets förutsättningar. På frågan om de bestämt sig för om de kan tänka sig normal hyresrätt eller den form de två senaste kollektivhusen haft; kooperativ hyresrätt, svarade Magdalena Bosson att om man väljer vanlig hyresrätt måste tilldelningen av lägenheter gå genom bostadsförmedlingen. Då är det inte säkert att kollektivhusföreningarnas medlemmar kan få förtur, även om de jobbat med planeringen. Och senare kan man inte heller styra så att de som flyttar in är personer som vill delta i kollektivhusets aktiviteter.
Vad miljöprofilen ska bestå av måste ju också vara ett av ingångsvärdena. Kombo har i sin visionsbeskrivning beskrivit miljökraven på naturliga material och energisnålhet. Helst även att det ska vara ett så kallat plus-hus, som även alstrar energi, med solfångare, solpaneler eller vindsnurror.
– Och vår utgångspunkt har ju varit att det här ska bli ett hus för alla åldrar, sa Mette Kjörstad från Kombo. Med både barnvagnar och rullatorer.

På besök i Tre Portar

 

Vi var 7 personer från studiecirkeln som besökte kollektivhuset Tre Portar i Skaprnäck onsdagen 18 april. Vi togs emot av Rasmus och Jamal, och bjöds på soppa och hembakt bröd i deras matsal. Matsalen var vacker med furubord och Malmstens Lilla Åland-stolar, inköpta av Svenska Bostäder tills inflyttningen 1988 – och de höll fortfarande! Leo (från Kombo) hade sin son Ivan med, och Ivan tittade på de andra barnen och sprang in i lekrummet intill matsalen där det fanns Fina saker att leka med.

 

Tre Portar har 65 vuxna och 53 barn fördelade på 52 lägenheter, inga ettor men 25 tvåor, 16 treor, 8 fyror och 3 femmor. Åldern på de boende sträcker sig mellan pyttebarn och över 80.

Vi tittade in i flera lägenheter, och slogs av den vänliga och gästfria atmosfären.

Vi tittade in i ateljén där det fanns en drejskiva för keramik, och en bastu som användes flitigt av de boende. Ivan klättrade i ribbväggarna i gympasalen där det också fanns kuddar att hoppa i.

Huset har genomgått en föryngring de senaste åren, ”det går i vågor” – flere har flyttat ut när barnen blivit stora och flyttat hemifrån.

I motsättning till Färdknäppen där symaskin, datorer, böcker och tidningar ligger framme i vardagsrummet, så hade inte Tre Portar ett riktigt vardagsrum, och det var heller inte aktuellt att ha dator framme- det hade precis varit inbrott i köket och en dator hade stulits därifrån. Att huset ligger vid Skarpnäcks Allé och de gemensamma utrymmena är i gatuplanet, gjorde att man inte ville skylta med ägodelar, och också för att inte locka till oönskade gäster. Men varje onsdag är det Öppet Hus för grannar och andra intresserade att äta med i matsalen.

Vi fick många intryck och var glada för att få komma – och har bjudit Tre Portar till Kombo på invigningsfest!

 Nästa studiecirkelträff är på Fenix tisdagen 15 maj kl 19-21 – läs kapitel 7 och 8 i boken som förberedelse! /mette

Studiecirkel på Färdknäppen

Studiecirkel 12-02-21

Vi var 10 personer som samlades på Färdknäppen. På dagordningen stod kapitel 3 och 4 i boken, vilket passade utmärkt info rundvandringen då kapitlen tar upp rumsfördelning, köksutformning etc.

Matsalen i kollektivhuset Färdknäppen.

Vi gick en omfattande rundvandring i huset och tittade in i 2 tvåor, 3 ettor och 1 trerummare. Eftersom inga av Färdknäppens lägenheter har bärande väggar inom lägenhetsytan, hade hyresgästerna i alla lägenheterna (utom 1 etta) slagit ut väggar eller på annat sätt skapat individuella utformningar av sina hem. Köket var intressant att se, källsorteringen likaledes.<

Till nästa träff 21 tisdagen 20 mars kl 19-21 ska vi läsa kapitel 5 och 6, och ses i Fenix lokal på Södermannagatan 38 – välkomna!

Hälsar

/mette

Besök i ekobyn.

Understenshöjdens ekoby – studiebesök 22 februari

 

Understenshöjdens ekoby. Bild Wikipedia

 

 

Jan Ohlin tog emot oss, bjöd på kaffe och berättade om sina erfarenheter under de 15 år han bott här. Understenshöjdens ekoby består av 44 hushåll. Bengt Bilén var arkitekt för HSB. PLATZER byggde på entreprenad 1995. Mia Torpe, HSB, var motor i Understenshöjdens framväxt. Detta var också starten på HSB:s satsning på miljövänligt byggande, kanske även för Familjebostäder och andra bostadsbolag.

Egen värme alstras i ”pannhuset” med pellet. Numera är anläggningen också ansluten till fjärrvärme. På varje hus finns solfångare för varmvatten och en särskild ackumulatortank finns i varje enskilt hus, så att man kan blanda värme från solfångarna, värmecentralen och en tänkt men ej genomförd idé med om kakelugnar med vattenvärmekanaler. På pannhuset finns även solpaneler för el.

Kakelugnar finns i vissa hus, men eftersom just när husen byggdes kom larmrapporter om att man inte ska elda med ved i tättbebyggt, så de flesta ströks från ritningarna.

Urinseparerande vattentoalett. Fungerar, men det är inte så lätt att få avsättning för urinen.

Separerande reningsverk (urin – fekalier). Det var svårt att få det att fungera. Urinet levereras till en bonde i Södertälje, men det kostar pengar. Att få reningsverket att fungera tillräckligt bra för att man skulle kunna släppa ut det i dammen och bäcken lyckades aldrig. Så avloppet är numera kopplat till kommunens avloppsverk.

Kompostering. De har haft mycket problem med råttor. Kompostbehållare i tryckimpregnerat trä har fungerat dåligt! Det bör vara tillslutna behållare av tex metall. Nu har de hushåll som vill ha kompost, en egen som de sköter själva. Ingen allmän.

Alternativ till kompost: Biogas. Byn är med i ett projekt där komposterbart hushållsavfall samlas i bruna papp-påsar, hämas till en rötanläggning där de blir till biogas.

Ännu hellre skulle Janne se att alla hade en egen avfallskvarn i köket, alt en gemensam.

Besök i ett hus

 

Alla basdrum omgavs med tegelväggar för att inte kunna få fuktskador. Fukten ska

Alla badrum i byggda i tegel, för vätan. Bra! Men våtskiktet måste gå ända ut, det gör det inte i vissa hus. Dåligt bygge där alltså, man måste hålla sig framme för att bevaka sina intressen.

Ekologiskt byggande

Man skippade tätskiktet i väggarna – har inte haft problem än, inte på 15 år. Ekofiber – en isolering man är mycket nöjda med.

Man strävade efter att allt material (i så stor utsträckning som det gick) skulle vara komposterbart. Använde tex väldigt lite plast i byggandet. Ekospackel användes.

PROBLEM: Altaner mm, ej tryckimpregnerat trä användes. Är i det närmaste ruttet nu. Inte bra alltså. Avrinningen är mycket viktig, detta har missats i ritningsskedet. Det finns också alternativ numera, tex ”oljeimpregnerat” trä, som har bättre motståndskraft.

Angående färgval så var det mååånga diskussioner tydligen. Man valde ut en färgpalett, som de flesta har använt. Äggoljetempera inte så bra som man trott – astmatiker har problem med den.

Det gemensamma köket, en riktig lyckträff. Används mycket. Fester, matlag, gemensamma matinköp. En närbelägen bonde kommer en gång/månad och säljer sina varor.

Stor restaurangkylar, slitstarka, påkostade, men Janne verkar tycka det är värt det. Eftersom de utsätts för mycket slitage.

Ej optimal planering i köket, diskmaskin längst in, bör vara närmare matsal för smidigare flöde.

Planering är viktig innan bygget startar. Ska det komma mycket folk till oss? Finns parkeringar?

Snöröjning sköts av en boende som får en slant för det. Byn har egen traktor/plog för detta.

 

Se också filmer och läs mer på Understenshöjdens egen hemsida.

Första mötet 2012

Medlemsmöte Kollektivhusföreningen Kombo 12-01-10

Det var ett välbesökt möte – 24 personer, varav 13 kom för första gången.
Joanna ledde mötet.
Efter en presentationsrunda och en kort beskrivning av Kombos historia, lästes föregående protokoll upp. Familjebostäder håller fortfarande på att leta efter en lämplig plats för Kombohuset, som beräknas kunna vara klart till senast 2015.

§ Kalendarium
25 februari: Föreningen Framtiden bjuder till årsmöte  på kollektivhuset Dunderbacken i Hägersten. Marja, som är medlem i Framtiden, ska gå.
17 mars: Föreningen Kollektivhus.nu har årsmöte på kollektivhuset Kupan i Älvsjö. Detta möte är öppet för alla intresserade. En lista gick runt där de som ville gå antecknade sig med e-postadresser. Joanna skickar gruppanmälan till Kollektivhus.nu. De som anmält sig kommer att få e-post med information om tider senare. Om du har anmält dig men får förhinder, vänligen kontakta Kollektivhus.nu och meddela.

§ Vårens arbete
Under våren är mötena på tisdagar varje jämn vecka kl. 19-21 i föreningen Fenix lokal på Södermannagatan 38.
Studiecirkeln för nya intressenter sker samtidigt med att arbetsgrupperna möts:
v 4 24 januari, v 8 21 februari, v 12 20 mars, v 16 17 april, v 20 15 maj
Medlemsmötena för fortlöpande information från styrelsen och om arbetet i studiecirkeln och arbetsgrupperna:
v 6 7 februari, v 10 6 mars, v 14 3 april, v 18 ännu ej bestämt eftersom 1 maj är en tisdag!,
v 22 29 maj.
Föreningen Kombo har årsmöte i slutet av maj eller början av juni, datum ännu ej bestämt.

Studiecirkeln är öppen för alla, medlemmar och icke-medlemmar. Kapitel 1 och 2 i boken Bo i Gemenskap är temat för studiecirkeln den 24 januari. Mette är kontaktperson för studie-cirkeln, e-post drivecity@hotmail.com

Arbetsgrupperna ska bygga en kunskapsbank inför samtal och förhandlingar med Familjebostäder. OBS att arbetsgrupperna inte ska fatta beslut, utan de kunskaper och idéer som arbetsgrupperna genererar ska presenteras på medlemsmötena för vidare bearbetning innan medlemmarna fattar något beslut.

§ Studiecirkeln
Alla nya intressenter samlades för att berätta lite om sig själva och vad de tyckte skulle vara det viktigaste rummet i ett kollektivhus. Matsalen (akustiken viktig att tänka på!), gemenskap och delade måltider, kökets utformning, rum för yoga och gymnastik, rum för musik, trädgård/möjlighet till utevistelse och grillning, samlingssal, filmklubb, fotolabb, pysselrum, dagis, secondhand/bytes lokal var de förslag som kom fram.

§ Arbetsgrupperna
Övriga medlemmar delade upp sig i 2 grupper för att besluta om teman för vårens arbetsgrupper. De beslutade att koncentrera sig kring: 1) Att planera för barn i kollektivhus kontaktperson Elin, e-post elin.b.persson@gmail.com  och 2) Miljöaspekter kring byggande och inventarier, kontaktperson Niklas, e-post niklas@niklaskrantz.se

§ Medlemsavgift
Medlemsavgiften är 100kr, ska sättas in på plusgirokonto nr 530667-5, senast innan årsmötet. Medlemsavgiften gäller även som köplats, dvs att man har plats i kö till huset från det datum man först betalar in avgiften. Mer information finns på hemsidan.

§ Facebookgruppen för Kombo
På Facebookgruppen kan man posta information om aktiviteter, lästips och annat- och sprida information om Kombo till vänner och bekanta.

Mette skrev.

Präster och dunder 2011

I framtiden blir det vi som får guida

Solen strålar, det är klart och ett härligt höstväder. Jag kommer till Älvsjö lite tidigare än beräknat, så jag vandrar sakta längs de för mig okända kvarteren. Jag tittar på min handritade karta, kollektivhuset borde ligga här framme till höger. Det är en febril aktivitet i trädgården runt ett av husen. Någon klipper buskar, en annan krattar löv, några av barnen lastar löv i en skottkärra, jag tror jag kommit rätt. Då jag är i god tid tar jag en extra sväng runt huset och dess kvarter. En fin liten park ligger i närheten och där träffar jag på en kombis! Gemensamt vänder vi tillbaka mot kollektivhuset.

Prästgårdshagen kollektivhus i Älvsjö.

Vi går mot en entré och frågar om vi kommit till Prästgårdshagen, det hade vi. Vi blir varmt välkomnade och bestämmer oss för att gå till matsalen och invänta våra Kombosar. En efter en droppar in och vi börjar vår visning av de gemensamma lokalerna i köket. De berättar om matlagen, dess rutiner och att de är nöjda med storleken på köket. Matsalen ligger fint kopplad till en uteplats som i förlängningen finner en trädgård, så här skulle det vara fint att ha det i vårt hus säger någon. Det gamla rökrummet har blivit konverterat till ett filmvisningsrum för husets filmklubb. En av kombosarna provsitter de gamla biostolarna med ett leende på läpparna. Sedan fortsätter vår vandring ut till trädgården. Kollektivet har börjat förbereda en grill lunch medan vi fortsätter runt huset och tittar på innergården. Den är omtyckt av oss, känns som en bra plats för barnen att leka på.

Innergården är en bra plats för barnen att leka på.

In igen. De gemensamma lokalerna, snickeriet, lekrummet, gymmet och ateljén har glasade dörrar eller partier in till rummen. Denna arkitektoniska aspekt är mycket omtyckt av oss. Det känns välkomnande och inspirerande att se andra vara aktiva i de gemensamma rummen och man blir lockad att vara med!

Musikrum i källaren.

Vi beger oss upp i trapphusen och försöker förstå hur huset hänger ihop. Det finns små vardagsrum i anslutning till korridorerna som leder ut till lägenheterna. De återkommer på varje plan och är mer eller mindre använda. Ett av planen har ett biljardbord, ett annat soff-och läshörna. En del av oss tycker om rummen medan andra tycker de verkar lite mörka och ineffektiva. Diskussioner kring hur man egentligen gör med korridorer väcks till liv. Kan man minska dem? Och hur blir ett sådant hus upplagt för så många lägenheter som vi önskar? Det sista gemensamma rummet vi besöker är musikrummet som ligger i källaren. Här finns en mängd olika musikinstrument, trummor av olika slag, piano och syntar. Det verkar praktiskt att det ligger på lite distans från utrymmen som annars kanske skulle bli störda av ljudet…

Någon gång under den generösa rundvandringen har vi Kombosar blivit bjudna på lunch tillsammans med kollektivet ute i trädgården. Sojakorv, annan korv och grillad potatis. Det var gott och stärkande för oss då vi hade ytterligare ett hus att besöka. Gemensamt tar vi oss med kollektiva färdmedel mot Dunderbacken i Axelsberg.

Dunderbacken 50+ i Axelsberg.

I Dunderbacken möts vi av av prickaren Birgitta, vi hälsar och stiger in. Det är luftigt, ljust och det känns att det är nybyggt. Vi blir mottagna i vardagsrummet med fina bakverk, kaffe och te. Vi får lite information om huset och väntar på vår guidetur. Från vardagsrummet, till köket via matsalen. Matsalen känns stor och rymlig. Den fungerar som en passage mellan olika trapphus i byggnaden. En av de viktigare aspekterna i matsalen har varit akustiken. De klarröda stolarna är

Matsalen i Dunderbacken.

inte bara pigga för ögonen utan akustiskt bra. Vi tycker det känns som ett klokt val att ha arbetat med akustiken så väl och nämner att det är en viktig fråga i ett hus för alla åldrar. Köket är även det ljust och rymligt. Det är större än Prästgårdshagens och vi funderar kring storleken och hur man utformar köket på ett bra sätt. Vi ska nu besöka tre lägenheter, en etta och två tvåor varav den ena har en loggia (inglasat rum). Lägenheterna har balkong och känns fint planerade.

Vi har ytterligare några gemensamhetsutrymmen kvar och på vägen ner går vi förbi en tvättstuga. Tvättstugan ligger i ett hörn av byggnaden. Rummet har fin utsikt och ljuset strömmar in, inget kyffigt utrymme här inte, det verkar trevligt att tvätta här! Hobbyrum, snickeri/ateljé och gästlägenheterna kommer vi till här näst. De har flera gästrum som ligger i en lägenhet som det talas om att eventuellt konvertera till en uthyrningsbar lägenhet. Utrymmena tycks av några vara lite väl generösa för gästrumsanvändning.

Köket i Dunderbacken är ljust och rymligt.

Här slutar vår rundvandring. Vi samlar oss på en av sofforna och pratar lite innan vi beger oss hemåt. Vi tar tunnelbanan in mot centrum och pratet fortsätter medan den ena kombisen efter den andra droppar av. Jag åker själv vidare och tänker att; En dag i framtiden blir det vi som får guida andra runt på öppethusdag i vårt kommande hem.

 

 

 

Ellen, Susanna, Joanna, Niklas med 2 ungdomar, Laura, Elin

© 2018 Kombo. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.