Besök i ekobyn.

Understenshöjdens ekoby – studiebesök 22 februari

 

Understenshöjdens ekoby. Bild Wikipedia

 

 

Jan Ohlin tog emot oss, bjöd på kaffe och berättade om sina erfarenheter under de 15 år han bott här. Understenshöjdens ekoby består av 44 hushåll. Bengt Bilén var arkitekt för HSB. PLATZER byggde på entreprenad 1995. Mia Torpe, HSB, var motor i Understenshöjdens framväxt. Detta var också starten på HSB:s satsning på miljövänligt byggande, kanske även för Familjebostäder och andra bostadsbolag.

Egen värme alstras i ”pannhuset” med pellet. Numera är anläggningen också ansluten till fjärrvärme. På varje hus finns solfångare för varmvatten och en särskild ackumulatortank finns i varje enskilt hus, så att man kan blanda värme från solfångarna, värmecentralen och en tänkt men ej genomförd idé med om kakelugnar med vattenvärmekanaler. På pannhuset finns även solpaneler för el.

Kakelugnar finns i vissa hus, men eftersom just när husen byggdes kom larmrapporter om att man inte ska elda med ved i tättbebyggt, så de flesta ströks från ritningarna.

Urinseparerande vattentoalett. Fungerar, men det är inte så lätt att få avsättning för urinen.

Separerande reningsverk (urin – fekalier). Det var svårt att få det att fungera. Urinet levereras till en bonde i Södertälje, men det kostar pengar. Att få reningsverket att fungera tillräckligt bra för att man skulle kunna släppa ut det i dammen och bäcken lyckades aldrig. Så avloppet är numera kopplat till kommunens avloppsverk.

Kompostering. De har haft mycket problem med råttor. Kompostbehållare i tryckimpregnerat trä har fungerat dåligt! Det bör vara tillslutna behållare av tex metall. Nu har de hushåll som vill ha kompost, en egen som de sköter själva. Ingen allmän.

Alternativ till kompost: Biogas. Byn är med i ett projekt där komposterbart hushållsavfall samlas i bruna papp-påsar, hämas till en rötanläggning där de blir till biogas.

Ännu hellre skulle Janne se att alla hade en egen avfallskvarn i köket, alt en gemensam.

Besök i ett hus

 

Alla basdrum omgavs med tegelväggar för att inte kunna få fuktskador. Fukten ska

Alla badrum i byggda i tegel, för vätan. Bra! Men våtskiktet måste gå ända ut, det gör det inte i vissa hus. Dåligt bygge där alltså, man måste hålla sig framme för att bevaka sina intressen.

Ekologiskt byggande

Man skippade tätskiktet i väggarna – har inte haft problem än, inte på 15 år. Ekofiber – en isolering man är mycket nöjda med.

Man strävade efter att allt material (i så stor utsträckning som det gick) skulle vara komposterbart. Använde tex väldigt lite plast i byggandet. Ekospackel användes.

PROBLEM: Altaner mm, ej tryckimpregnerat trä användes. Är i det närmaste ruttet nu. Inte bra alltså. Avrinningen är mycket viktig, detta har missats i ritningsskedet. Det finns också alternativ numera, tex ”oljeimpregnerat” trä, som har bättre motståndskraft.

Angående färgval så var det mååånga diskussioner tydligen. Man valde ut en färgpalett, som de flesta har använt. Äggoljetempera inte så bra som man trott – astmatiker har problem med den.

Det gemensamma köket, en riktig lyckträff. Används mycket. Fester, matlag, gemensamma matinköp. En närbelägen bonde kommer en gång/månad och säljer sina varor.

Stor restaurangkylar, slitstarka, påkostade, men Janne verkar tycka det är värt det. Eftersom de utsätts för mycket slitage.

Ej optimal planering i köket, diskmaskin längst in, bör vara närmare matsal för smidigare flöde.

Planering är viktig innan bygget startar. Ska det komma mycket folk till oss? Finns parkeringar?

Snöröjning sköts av en boende som får en slant för det. Byn har egen traktor/plog för detta.

 

Se också filmer och läs mer på Understenshöjdens egen hemsida.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *